71 results in 20th century

Arbetsinsatsen vintern 1934-1935 genomfördes med syfte att åstadkomma en förbindelse mellan den, år 1932 upprensade, inre vallgraven och Huskvarnaån. Arbetet utfördes som statskommunalt nödhjälpsarbete där 7 - 8 män genomförde grävarbetet. Fram till den 9 november övervakades arbetet av Georg Sahlström från hembygdsföreningen. Tiden därefter var fil. Stud. Anders Lindahl på plats. Kanalen delades in i 12 rutor, tre meter breda. För att vatten inte skulle tränga in byggdes en vall av jord och torv i den södra delen och en spåntvägg neddriven djupt i backen i den norra. En elektriskt driven centrifugalpump hjälpte sedan till att hålla undersökningsområdet någorlunda fritt från vatten. Rutorna grävdes i två omgångar och det slutliga djupet på dem blev 1,20 meter, samma djup som den förmodade inre vallgraven. Massorna transporterades upp på den inre vallen för att torka och planerades att undersökas sommaren 1935. I samband med grävarbetet framkom ett rikt fyndmaterial av framför allt trä. Fyndmaterialet redovisas i två rapporter, den ena, skriven av Anders Lindahl innehåller de fynd som påträffades under själva vinterarbetet och den andra, skriven av Georg Sahlström, redovisar de fynd som togs om hand när de uppgrävda massorna från kanalen gicks igenom sommaren 1935. Landskap: Småland Län: Jönköpings län Kommun: Jönköping Socken: Hakarp Trakt/fastighet/kvarter: Rumlaborg Fornlämning: 26 Anledning till undersökning Forskning

Landskap: Småland Län: Jönköpings län Kommun: Jönköping Socken: Hakarp Trakt/fastighet/kvarter: Rumlaborg Fornlämning: 26 Rumlaborg är anlagd på en naturlig udde som från nordväst skjuter ut i sankmarkerna kring Huskvarnaåns nedersta del. Den yttersta delen av udden, ca 70 meter i N-S och 50 m i Ö-V är i nordöst och öst kringgärdade av två vallar och tre vallgravar. Uddens spets benämns i rapporterna borgkullen, vallarna kallas för vall I och vall II och innersta graven kallas grav I, utanpå denna finns grav II och ytterst grav III. Borgen anlades troligen av Albrecht av Mecklenburg. Den äldsta kända källan där den omnämns är från år 1366 då Albrecht av Mecklenburg nämner i ett brev att han låtit anlägga en befästning vid gården Humblarum. Det är också känt att Albrechts borg blev förstörd i samband med Engelbrekstupproret år 1434. Vid detta tillfälle fördrevs den danske fogden Otte Snaps (Otto Snafs) från Rumlaborg av Herman Berman som intog borgen och brände ner den. Borgen blev återuppbyggd 1448 på uppdrag av kung Karl Knutsson i samband med konflikter med Danmark. År 1464 belägrades borgen av biskop Kettil Karlsson Vasa, dennes bror Erik Karlsson Vasa blev då fogde på borgen. Det är oklart hur länge han satt på Rumlaborg men efter hans tid verkar borgen ha förfallit och inte mycket är känt kring borgen efter detta. Vid utbrottet av dansk-svenska kriget 1611 beordrade Karl IX att man skulle anlägga skansar vid Rumlaborg. Ett stort antal soldater, tillsammans med allmogen (enligt en uppgift över 3000 män) blev kallade till ett läger vid Rumlaborg för att bygga en skans. Borgkullen, vallarna och vallgraven fick i samband med det troligen ett ganska annorlunda utseende mot vad det haft förut. Stora mängder sand verkar ha påförts både borgkullen och vallarna så att de blev mycket högre, det är även möjligt att vallgravarna rensades upp i samband med detta (Sahlström 1934:32ff; Lindahl 1939:44ff). På 1800-talets mitt planades borgkullens yta av och ett lusthus anlades på toppen. Det byggdes 1845 av godsägaren F. Mörk på Rosendala gård (Bergenblad 1995:135). Undersökningarna på Rumlaborg startade på initiativ av Huskvarnas hembygdsförening, under ledning av dess ordförande, folkskollärare Georg Sahlström, och häradsfornvårdare kapten Bror Kugelberg. De tidigaste undersökningarna, 1931, kunde genomföras tack vare arbetskraft från Huskvarna stad, som nödhjälpsarbete. Detta första år rensades de tre vallgravarna på vegetation och dy och tanken var att arbetarna skulle gräva sig ner till fyndförande lager, men inte djupare. I början fanns ingen som kunde övervaka arbetet mer än någon gång per dag. Fynd gjordes, bland annat av brandskadat timmer, vilket gjorde att Riksantikvarieämbetet senare tillät ytterligare undersökningar av borgen, men då med kravet att det skulle finnas arkeologiskt utbildad personal på platsen. De egentliga arkeologiska undersökningarna kan därför sägas ha startat sommaren 1932. Det året leddes undersökningarna av fil. Kand. Erik O Johansson. Han hade hjälp av Sahlström och Kugelberg. Sahlström fick senare också ta över huvudansvaret för undersökningen när Johansson, efter ungefär halva tiden, skulle i väg på en annan undersökning. De följande åren fram till och med 1935 genomfördes undersökningar varje sommar, dessutom under vintern 1934 - 1935. Undersökningarna tog en paus sommaren 1936 för att sedan återkomma 1937, 1938 och 1939. Inga undersökningar genomfördes 1940 eller 1941 men hembygdsföreningen återkom en sista gång 1942. Undersökningarna genomfördes fortfarande med hjälp av arbetare från Huskvarna stad. Man hade även hjälp av studenter, skolungdomar och vissa frivilliga. Efter att Erik O Johansson lämnat projektet 1932 deltog i stället Fil. Stud., senare Fil. Kand. Anders Lindahl, Fil. Stud. Walter Fredriksson och studenten, senare Fil. Kand. Gunnar Hellman. Lindahl var med mellan 1932 och 1938. Walter Fredriksson deltog vid 1933 års undersökning och Gunnar Hellman var med varje år mellan 1935 och 1942. Georg Sahlström deltog i samtliga undersökningar och han har även skrivit flera av rapporterna efter undersökningarna. De flesta av de övriga rapporterna är skrivna av Anders Lindahl. Årsak til undersøkelse Forskning

Under vintern 1931 genomfördes upprensningar av de tre vallgravarna, Grav I - III. Arbetet utfördes som ackordarbete av arbetslösa från Huskvarna stad. Eftersom varken Georg Sahlström eller Bror Kugelberg kunde närvara mer än sporadiskt utsågs "några pålitliga män" att ansvara för att rapportera ifall något av arkeologiskt intresse skulle dyka upp. Vid upprensningen påträffades bl.a. rester efter timmer, samt en stenpackning. Landskap: Småland Län: Jönköpings län Kommun: Jönköping Socken: Hakarp Trakt/fastighet/kvarter: Rumlaborg Fornlämning: 26 Anledning till undersökning Fornvård

Vid 1932 års undersökning gjordes ytterligare fördjupningar i grav I, den inre vallgraven. Detta blev möjligt genom att man byggde upp en spåntvägg (15 meter lång och nedslagen 2,5 meter ner i marken). Man använde även en länspump och hade grävt ett dike i mitten där vatten kunde ledas ner i en pumpgrop. Massorna från vallgraven kördes på skottkärror och undersöktes. Ett litet schakt grävdes i den sydvästra delen av vall I, den inre av vallarna. Detta gjordes eftersom man vid upprensningen 1931 hade påträffat en koncentration av stenar här. På borgkullen grävdes ett smalt schakt, schakt A, som som gick i nordvästlig riktning norr om lusthuset. Detta schaktet gick även delvis in under lusthuset. I den nordvästra delen av detta schakt påträffades en rad med spetsade pålar, nerdrivna minst en meter. Dessa fortsatte både åt väst och öst och därför utvidgades schaktet här och kom att kallas för tvärschaktet. På Borgkullen grävdes även ett schakt som kallades för K-rutan (enligt en anteckningsbok Kugelbergsschaktet). Detta var 3 x 7,5 meter stort och indelad i enmetersrutor. Undersökningarna leddes av kandidat Erik O Johansson, utsänd som Riksantikvarieämbetets kontrollant, men denna var tvungen att lämna Rumlaborg för Alvastra den 22 juli. Det dagliga arbetet övervakades efter detta av Georg Sahlström, medan Johansson gjorde ett och annat tillfälligt besök under de följande veckorna. Schaktningsarbetet i kanalen genomfördes av nödhjälpsarbetare från Huskvarna stad medan genomgången, "knivningen", av massorna genomfördes av skolungdomar. Arbetskraften bestod annars av studenter och äldre studerande, bl.a. T. Andersson, expeditionens tecknare, samt fröken Ingegerd Sjöberg. Landskap: Småland Län: Jönköpings län Kommun: Jönköping Socken: Hakarp Trakt/fastighet/kvarter: Rumlaborg Fornlämning: 26 Anledning till undersökning Forskning Max. höjd över havet 95.0 Min. höjd över havet 90.0

Utgrävningarna 1933 leddes av Georg Sahlström. Som medhjälpare hade han fil. stud. Anders Lindahl och fil. stud. Walter Fredriksson. Arbetet inspekterades av kapten B Kugelberg. Undersökningen inleddes den 16 juni. Då utstakades ett område på 4 x 6 meter, öster om K-rutan som undersöktes året innan. Det nya undersökningsområdet kallades S-rutan och indelades i 24 enmetersrutor. Arbetet med S-rutan avslutades den 27 juni. Därefter påbörjades arbetet med ett långsmalt schakt, schakt C, utmed västra kanten av K-rutan. Schaktet var 11 meter långt och en meter brett, och alltså uppdelad i 11 rutor. Schaktet grävdes i tre skikt: Övre, mellersta och undre lagret. 10 juli avslutades undersökningarna. Man hade då lagt igen S-rutan men stängslat in schakt C eftersom det fanns planer på att utvidga schaktet under en eventuellt kommande grävning. Landskap: Småland Län: Jönköpings län Kommun: Jönköping Socken: Hakarp Trakt/fastighet/kvarter: Rumlaborg Fornlämning: 26 Anledning till undersökning Forskning Max. höjd över havet 95.0 Min. höjd över havet 90.0

Undersökningarna sommaren 1934 inleddes den 12 juni. Då stakade man ut ett schakt, Schakt C1, som var en direkt fortsättning åt söder, på schakt C som hade undersökts under 1933 års grävning. Schakt C1 blev till slut 20 meter långt och en meter brett. Sydväst om lusthuset stakades ytterligare ett schakt ut, detta kallat schakt D. Schaktet var fem meter långt och en meter brett, indelad i fem rutor. Eftersom en stenpackning påträffades i schakt C1 utvidgades detta 2 meter åt öst och väst längs en tre meter lång sträcka i de södra delarna av schaktet. Detta kallades schakt C1: Tvärschaktet. Arbetet avslutades den 10 juli. Undersökningarna inspekterades av kapten B Kugelberg och leddes av Georg Sahlström. Fil. Stud. Anders Lindahl var ansvarig för övervakningen av personalstyrkan på plats. Han var även ansvarig för uppmätning och ritningar. Landskap: Småland Län: Jönköpings län Kommun: Jönköping Socken: Hakarp Trakt/fastighet/kvarter: Rumlaborg Fornlämning: 26 Anledning till undersökning Forskning Max. höjd över havet 95.0 Min. höjd över havet 90.0

Vid undersökningarna sommaren 1935 grävdes två schakt: Schakt D1 och D2. Schakt D1 lades precis i den östra kanten av det så kallade tvärschaktet från 1932. I detta hade påträffats en rad med pålar, kallad "palissaden" och dessa ville man nu följa. Vidare undersöktes de massor som tagits upp från kanalen föregående vinter och lagts att torka i olika koncentrationer på vallarna. Materialet hade inte torkat under det halvår som gått sedan de grävts upp så de kunde inte sållas men de undersöktes genom ”knivning”. Georg Sahlström ledde arbetet och till sin hjälp hade han fem skolungdomar. I massorna påträffades bland annat 222 träföremål. Vid kanalgrävningen under vintern hade en koncentration av stockar och timmer iakttagits men på grund av väderförhållandena fick undersökningen av dessa vänta. Under juni månad pumpades vattnet återigen bort från kanalen och stockarna kunde dokumenteras av Anders Lindahl. Han hade hjälp av studenten Gunnar Hellman från Huskvarna. Bland annat dokumenterades en pålrad med 15 vertikalt stående pålar från den östra kanten av kanalen i riktning mot kanalens utlopp i Huskvarnaån. Innanför pålraden fanns parallella plankor som, liksom pålraden, tycktes fortsätta in under den inre vallen. Träresterna tolkades som resterna efter en brygga mellan borgkullen och den inre vallen. Landskap: Småland Län: Jönköpings län Kommun: Jönköping Socken: Hakarp Trakt/fastighet/kvarter: Rumlaborg Fornlämning: 26 Anledning till undersökning Forskning Max. höjd över havet 95.0 Min. höjd över havet 90.0

Vid undersökningen 1937 förlängdes, breddades och fördjupades schakt C från året innan. I söder lades schaktet på båda sidor om det schakt C som hade grävts 1933, och som fortfarande stod öppet, men fortsatte även norr om detta. Schaktet blev tre meter brett och 21 meter långt. Det var upp till 4,5 meter djupt så av säkerhetsskäl var det grävt i tre utschaktningar som vardera var 1,5 meter djupa. Längst ner var schaktet en meter brett och vid halva höjden två meter. Under arbetet med schakt C påträffades i söder en stensamling som nödvändiggjorde en utvidgning av schaktet på detta ställe. Utvidgningen gjordes både åt öster och väster men grävdes inte så djupt som schakt C. Detta grunda tvärschakt benämndes schakt L. Ett nytt schakt, schakt H, togs också upp på borgkullens östra sida invid vallgraven. Schaktet blev ca 2 meter brett och 6,5 meter långt och lades i förlängningen av den stockkonstruktion som tidigare påträffats i vallgraven och som förmodades vara en brygga mellan borgkullen och den inre vallen. Syftet var att undersöka bryggans västra landfäste och se om denna kunde kopplas till den palissad som man kunnat se spår av på delar av borgkullens östra sida, vid tidigare års undersökningar. Undersökningarna leddes av Georg Sahlström. Som närmsta medhjälpare hade han fil. Kand. Anders Lindahl. Deltog gjorde även studeranden vid Jönköpings högre allmänna läroverk, Gunnar Hellman, samt två skolgossar i sextonårsåldern. Två arbetslösa män från Huskvarna stad deltog också. Arbetet delades upp så att Sahlström ledde arbetet och hade ansvaret för rapporteringen kring schakt C medan Lindahl ledde arbetet och ansvarade för rapporteringen av schakt H. Hellman assisterade Lindahl, reservarbetarna skötte grävarbetet medan skolpojkarna skötte sållningsarbetet. Landskap: Småland Län: Jönköpings län Kommun: Jönköping Socken: Hakarp Trakt/fastighet/kvarter: Rumlaborg Fornlämning: 26 Anledning till undersökning Forskning Max. höjd över havet 95.0 Min. höjd över havet 90.0

Undersökning 1978 av boplats (Bjärka 58) Plats: Västergötland, Skara, Gudhem, Bjärka

Også omtalt som Dimulen 1. Funn av skipsvrak gjort av sportsdykkere i 1972. Skipet er kravellbygd, og det er registrert flere kanoner på funnstedet. Mange typer gjenstandsfunn, blant annet murstein, keramikk og piper. Pipene er produsert mellom 1638 og 1683. Vraket ligger på mellom 22 og 40 m, og har en sannsynlig datering til 1600-tallet.

Undersökning 1971 av Ettak kyrkoruin, Velinga. Kyrkan har utgjort gårdskyrka till Ettaks medeltida kungsgård.

Undersökning 1970 av Fagerlids kyrkplats, Hova.

Funn av slaveskipet Fredensborg gjort av lokale sportsdykkere. Utgravd gjennom to sesonger i 1975 og 1977 av finnere og Norsk sjøfartsmuseum (NMM). Særdeles rikt funn. Skipet var på vei hjem etter fullført trekanthandel og forliste i uvær. Loggboka ble bevart. Utstilling ved Kuben i Arendal.

Med anledning av planerad grustäkt i området utfördes en arkeologisk undersökning på platsen som bestod av sammanlagt 98 gravar från äldre järnålder. Undersökningen omfattades av två gravfält (191:1 och 236:1) som låg i anslutning till gravfältet Kolbäck 192:1. Denna del av gravfältet undersöktes i omgångar varpå sammanlagt 98 gravar påträffades (16 gravar vid 236:1 och 82 gravar vid 191:1). Hälften av dessa var skelettgravar. Skeletten var dåligt bevarade. Bland fynden kan nämnas fyra fibulor, en spiralnål, två hängen, ett kort eneggat svärd, skäror, krumknivar, vanliga knivar, pärlor, däribland en sällsynt pärla med ansiktsmasker, benkammar, keramik av enkelt gods. Majoriteten av gravarna förefaller vara anlagda under äldre romersk järnålder, men det finns även fynddateringar till förromersk järnålder (per. III). Spiralhuvudnålen i brons som påträffades i en röseliknande stensättning tyder på en datering till bronsålderns slut. Årsak til undersøkelse Grustäkt

Utgravning av deler av fregatten Lossen forlist 1717. Første prøvegraving var sommeren 1966 med full utgravning i 1967, 1968 og igjen i 1974. Rikt gjenstandsmateriale. Prosjektet ble ledet av direktør ved Norsk Sjøfartsmuseum Svein Molaug med en rekke deltakere fra museet bl. a Johan Kloster, Rita Kvaal, Dag Nævestad og Terje Olsen.

Utgravning av kulturlag i havna på Møvik i Kristiansand. Pionergraving ledet av Christian Kellerog utført av NMM (Norsk sjøfartsmuseum) i 1971 i samarbeid med Vest-Agder fylkesmuseum og Kristiansand dykkerklubb. Rikt gjenstandsmateriale.

Utredning 1995 inför ombyggnation av väg 46/48, Borgunda - Skövde. Boplatser, gravar och bebyggelse från järnålder och nyare tid. Anledning till undersökning Vägbyggnation

Arkeologisk efterundersökning 1991 av område angränsande till plats för lösfynd i form av en bronshalskrage inom fastigheten Stora Gälleberg 1:39, Daretorp socken, Tidaholms kommun, Västergötland. Anledning till undersökning Fornvård

Undersökning av ödekyrkogård (Dimbo 8) Plats: Västergötland, Tidaholm, Vartofta, Dimbo, Dimbo 39:1 Anledning till undersökning Forskning

Undersökning av boplats (Edsvära 147) Plats: Västergötland, Vara, Skåning, Edsvära, Edsvära 9:13, 15:2 Anledning till undersökning Vägbyggnation

Fjärrvärme i Falköping 1999 - 2002. Schaktningsövervakningar inom fornlämning 40, Falköpings stad och kommun, Västergötland. Anledning till undersökning Kabeldragning

Årsak til undersøkelse Regulering/bebyggelsesplan

Hanaskedemannen - kranium 10 000 år gammalt. Lösfynd 1990. Norra Ving sn, Skara kn. Anledning till undersökning Dammanläggning

Undersökning 1996 av kyrkogård (Husaby 102) Plats: Västergötland, Götene, Kinnefjärding, Husaby, Husaby fyndfördelat SHM